Max Hjelm: Så förvandlades nya Stålmannen till woke-propaganda

Sommarens blockbuster ”Superman”, eller ”Stålmannen” på svenska, är ett färgglatt äventyr för hela familjen. Utomjordingen med de röda kalsongerna flyger mest runt med en hund och kämpar för det goda. När han inte har relationsbesvär med sin flamma – journalisten Lois Lane – förstås.

En ofarlig, enande film? Knappast.

Det började redan innan premiären, när regissören James Gunn korrekt påpekade att Stålmannen är en invandrare. Fox News döpte om Superman till ”Superwoke”.

När jag såg filmen irriterades jag av de ständiga dagsaktuella pikarna högerut. Kultur får förstås vara politisk, men behöver den vara så uppläxande uppenbar? Sådan… godhetssignalering?

Kultur får förstås vara politisk, men behöver den vara så uppläxande uppenbar?

För redan under de första minuterna får vi veta att Stålmannen har stoppat ett USA-allierat land från att invadera en svagare granne och mörda civila. En uppenbar koppling till Israels invasion av Gaza, och politikers oförmåga (eller ovilja) att göra något, va? Självklart framställs grävande journalister – Donald Trumps fiende nummer ett – som hjältar.

Den onde Lex Luthor sprider m***hysteri genom att påstå att Stålmannen kommit till jorden för att ligga med alla kvinnor och skapa ett harem. Det låter ju också som de konspirationsteorier om folkutbyte som alternativhögern spyr ut.

Och det fortsätter: Luthor hjälper den politiska makten att tillfångata Stålmannen och föra honom till ett fängelse utanför landets gränser, utan rättegång. Rättigheter sägs inte gälla Stålmannen eftersom han är en ”illegal alien” – som ju även illegala invandrare kallas i USA. Slående likt hur Trumpadministrationen utvisar oskyldiga människor till ett El Salvadoriskt helvetesfängelse.

Ja, filmen är alltså ren woke-propaganda. Tänkte jag först.

Men så insåg jag att det inte var sant. Jag hade bara gått på alternativhögerns narrativ, lurats in i cynismen. Det här är inte en film som vill säga något om Trumpadministrationen eller samtida politik.

Det vore faktiskt praktiskt omöjligt: Filmmanuset skrevs innan Trump blev president igen och kriget mellan Israel och Hamas började.

Temana i filmen är inte aktuella pikar, utan eviga berättelser i superhjälteserier.

Folkmord och invasioner är ondska. Demokrati är bättre än diktatur. Att sätta folk i ett utländskt fängelse, utan rättegång, är fascistiskt. En fri press är grundläggande för att granska ekonomisk och politisk makt.

Att nästan varje scen i nya ”Superman” har uppfattats som ett debattinlägg mot Donald Trump säger alltså ingenting om filmen. Däremot visar det hur fruktansvärd den nuvarande administrationen faktiskt är.

Läs mer:

Max Hjelm: Nu enas Sigge Eklund och artisteliten i kampen för ett fritt näringsliv

Isobel Hadley-Kamptz: Hyckleri är en nödvändig del av en civilisation